Sandra Nilsson

Som sagt har jag sovmorgon idag vilket känns nu som en ren katastro, när jag knappt kan sova på nätterna och vaknar hela tiden och känner mig less. Sen vaknar jag halv sju när jag har sovmorgon till halv ett. Helt tragiskt men jag kan inte somna om det går bara inte det är helt lönlöst att försöka ens. Det som är bra är att jag inte behöver stressa och göra mig klar utan har god tid på mig. Jag känner bara för att skriva av mig, men jag vet inte vad jag ska skriva allt jag känner sitter så djupt och inte ens när jag och emelie pratade hela utflykten igår kom allt jag vill ha sagt ut. Det är synd att det går snabbt för mig att rulla vidare, men fortfarande ha allt i tanken, tro mig. jag har försökt och försökt men får inget vettigt svar jag vet att det är mer men det kommer inte ut. Och tills dess är det bara fortsätta från min sida medan mitt hjärta stannar kvar och min kropp fortsätter att gå.

Nej nu ska jag göra mig en god frukost och lägga mig i sängen igen bara för att känna så skön den är en gång till innan det är dags för skolan att ta vid. Jag slutar halv 5 men vet inte om jag kommer hem, har fått en förfrågan om att titta förbi hos en kompis som jag inte sett eller pratat med så mycket på sista tiden.